man tror alltid det blir bra.
vad fan ska man göra när allt faller sönder?
när det snart inte finns något som håller kvar en?
man står bara kvar, försöker hitta en utväg. kämpar
och håller sig kvar även fast tårarna försöker trycka
sig fram. man vill inte prata om det, inte se när folk
blir rädda för vad dom säger, eller vad dom gör.
ni vet inte hur många fake smile som råkar dra över
min mun bara för att slippa se er ledsna eller för att
ni inte vet vad ni ska göra.
and i have locked myself in to this locker..
Kommentarer
Trackback
